Diabetes-Johanna

Jag har ju varit lite besviken på att viktnedgången uteblivit de senaste veckorna men förra veckan hände något. Jag vill inte erkänna hur mycket jag vägde som mest men nu har jag nästan gått ner 10 kilo för den senaste veckan gick jag ner 1,5 kilo... helt plötsligt. Det är ju kul att det äntligen börjar ge med sig. Känns som att kroppen hållit emot de där 6-7 veckorna då inget hände på vågen alls men nu kanske de kan börja rulla på. Diabetesen är ju fortfarande fantastisk. I förra veckan har jag inte kunnat träna pga dunderförkylning (har fortfarande lite ont i halsen faktiskt) och det märks på kurvan. Det blir jämnare kurva när man tränar och nu är det mer upp och ner även om det inte blir så många superhöga värden men det blir liksom inte den fina, fina kurvan som jag har haft utan toppar och dalar. Det bara visar hur viktigt båda delarna är för diabetesen. Kosthållning OCH motion/rörelse. Båda delarna har faktiskt gått väldigt bra sista tiden, portionerna känns helt...

Jag fortsätter att räkna mina kalorier och fortsatt ligger min diabetes fantastiskt bra! Tänk att det kunde vara så lätt ändå! Jag hade verkligen gett upp och bara accepterat att min diabetes var som den var och hade inte ens en tanke på att kaloriräknandet skulle ha den effekt som det hade! Jag tar nu fortfarande samma doser som när jag först fick diabetes för 15 år sedan och jag har fortfarande svårt att fatta det! När jag någon gång syndat och fått högre bs så har jag tagit för mycket insulin för huvudet är fortfarande lite kvar i det som var innan. Men nu har min acceptans för högt bs också sänkts så allt över 10 känns JÄTTEHÖGT för majoriteten av tiden ligger jag inom målområdet, 4-9, som är på Freestyle Libre. Trodde inte ens att det var möjligt. Jag ser ju inte heller detta som en diet, för jag säger alltid att man inte kan gå på diet som diabetiker, utan snarare som ett sätt att lära sig hur mycket man bör äta. Jag har ju ätit alldeles för mycket, för stora portion...

So I'm still on the same weight I've been for the last 3-4 weeks and I just don't get it. I still only eat 1300 kcals per day, I exercise and I try to choose better foods. So maybe next week I will try to go vegetarian, or at least half way vegetarian. I think that for example mixing minced meat with equal part quorn is a good way to start. Also I have a recepy for vegetarian lasagne with aubergine, mozarella and parmesan with a wonderful tomato sauce - so that's one recepy I know I will love. Otherwise there is always veggie sausage, falafel and vegetarian thai spring rolls. Haha... maybe not the best choices... I guess the declerations will determine what I will choose. I do like meze dishes so maybe I'll look for some of those recepies. Vegetarian for the win?

Well my weightloss isn't going too well right now. My body is still changeing due to my counting calories and the exercise but the scale has stood still for almost 3 weeks I'm afraid. This week hubby and I are racing to loose 1,5 kilo each so hopefully it will show some results - but it's still frustrating. But to be honest... this happens every time I try to get a healthier lifestyle going. It takes a long time for my body to catch up and do what every other persons body would have done - loose the weight. I remember before we went to Australia we went to the gym 6 days a week and still my body did not react the same way as my hubbys. I almost didn't loose any weight but then eventually something happened. I took a week off from the gym and just rested and that week I lost a lot of weight and after that the body started responding correctly. Right now a lot of stuff in my life is connected to my exercise and the gym. Exercising gets the endorfins going...

So while I'm doing this counting calories I've changed some things during my day but I still eat a lot of the same things just smaller portions. While I'm trying to loose weight I'm set to eat 1300 kcal per day but when I've reached my goal weight I will probably be able to eat 1500-1600 kcal per day - that's a 100 more kcal per meal. Due to my insulin resistance in the morning my breakfast is very low carb or no carb at all. Well this is how my food is planned. Breakfast - 325 kcal: 2 boiled eggs or a protein shake/pudding. Lunch - 390 kcal: Soop of some kind and one slice of bread with two slices of cheese (no butter) is a good lunch. Dinner - 390 kcal: Something more sturdy then lunch just to keep the blood sugar level for some excercize. Swedish fika ;) - 195 kcal: So breakfast is set at 325 kcal however I never reach that level and really with diabetes you need some "extra" calories during the day for snacks, s...

I never thought I would EVER do that but now I am. I've tried many different things but nothing has ever really worked and this way I can still eat things I love - I just have to calculate everything. Although right now pizza and chips are out of the question! Hahaha... I love salty so for me that's a big sacrifice but in the end I know I'll feel better. My diabetes is actually feeling excellent. I now take the same doses as I did 15 years ago when I first got my diagnosis! It's truly amazing. I try to exercise 4 times a week for at least 30 minutes and I'm focusing on cardio. And surprisingly it's going okay even though I don't eat as much and I don't have as many calories to play with in case I get a low blood sugar. The most eye opening thing about this experience is to learn how much more than I need that I've been eating! OMG!!! Now I eat about half the portions I did before so it's no wonder I didn't loose any weight. W...

So starting my journey towards better health! I did buy some fancy training clothes after Freja was born to motivate myself to get back in shape but then everything happened and exercise was not my priority even though it would probably have helped my mental state when I was at my lowest point. However I’m trying to fix that now! My doctor have put me on partial work leave mostly for exercise for my mental wellbeing and my diabetes. And I really need to do this now cause my diabetes could be much better and I really want it to get better. Just hoping I can find a way to keep everything going and a way to stay motivated.

Well after a Swedish Midsummer celebration at the camp site with a lot of goddies it was back to reality yesterday. I did one episode cardio in the morning and then one episode cardio in the afternoon alongside some allround exercizes and now my muscles are really burning. When I went to sleep last night my legs were really restless so I had trouble laying still but I was so tired and it's better today but the muscles are so tense. I was planning to do something today as well but now I guess I'll have to wait and see if I even have the strength to do anything. Last week before we're of from work for the summer... it's gonna be a long week... and I'm already tired...

So... a while ago I posted about how I don't feel like myself anymore - that this experience with my daughter and me being burnt out-depressed-anxious has changed me. Well I'm glad to say that I'm starting to feel like myself again, something I actually didn't think was possible. My hubby told that 'Yes you will come back again' but I didn't really believe it. I was torn down and needed to slowly build myself up again and it was a lot of work, a lot of hard work. I've been working 50% now (started with 25%) and soon I will go up to 75% so I'm well on my way. I'm thankful for my supporting family, my amazing doctor and insightful therapist. Mental health usually intails stigma but in truth we all meet difficult times and you never know how you'll react. I never thought this would've broken me but it did. BUT there is a way back and eventually you'll get there. Nobodys life is perfect all the time cause life moves in waves ...

Finally we have had two weeks without any of the kids being sick, I was the only one with a little bit of a cold but it's gone now. Finally!!! So last week I managed to go to the gym tuesday-saturday-sunday. It feels really good to be back at it again. Saturday I went to a training session in a group, it's the toughest session in our gym I think, anyways the instructor is so good. But training that hard when I'm not in shape gave me the worst muscle fever. Even though I have lost a few kilos it still feels like such a long way to go before I reach my goal. After the twins I had 5 kilos extra but after Freja it was kaos and then when we started investigating for a diagnosis it just got worse and worse - so now I have made it difficult for myself and I have to loose 20 kilos! Aahhrggg... Well I am on my way now so I just need to keep my focus! I'm really looking forward to better regulated diabetes, better fitting clothes and just feeling better overall. Th...

When we had twins our pediatric nurse was really worried I was getting a postpartum depression - but i was really just tired... so so tired! I think there are many similaritys between being depressed and sleep deprived. Sleep is just so important for your well-being. Sleep, excersize and food. ;) I've been reading a book by Swedish brainscientist (is it even called that? hahaha) Anders Hansen called "Brain Power". It is really good and it explaines why you need these things for your brain and how you can mend os heal your brain. It gives you some epiphanys and you hopefully get determind to test the thesis that the connections in your brain will improve in a year if you sleep well, eat well and excersize at least 30 minutes three times a week. I'm already a believer, I just really wanna believe that I can change things for myself and my well-being so I'm gonna do this and I hope I can make it a habit and not just testing the thesis. I wanna live well,...

I have always prioritized my kids before all else - I even think I made a post about it cause my diabetes suffered a bit. Right now I'm trying to prioritize my own well-being cause it's really bad right now. I gained a lot of weight during my last pregnancy and havn't lost any of it, this effects my diabetes demanding more insulin and being harder to regulate, loss of strength both physical and psycological among other stuff. It's been really hard to change my mind set and actually allow myself to go to the gym and take that time to get back to a good feeling for and about myself. Just being at the gym three times a week at least 30 minutes each has made a ton of differens for my psyche. Right now I havn't been able to train because of the child deseases the kids bring home from day care have just relieved each other just when I think I'm getting better! I really miss the gym right now and hopefully I can go there soon. February is usually calle...

Ja men detta känns ju rättvist... I fredags tog jag sista penicillindosen, jag väntade 24 timmar och sen gick jag och tränade. Åh det var jätteskönt och det kändes så bra och motiverat för en gångs skull - riktigt go känsla. Jag har verkligen saknat det för senast var nog innan jag blev gravid med tvillingarna, vi har ju tränat efter det men det var nog ändå inte den känslan som jag har nu! På lördagskvällen sen så började jag få lite känning av förkylning men tänkte att det skulle gå över... men vaknade i söndags med dunderförkylningen Allan! SJUKT ORÄTTVIST!!! Jag har varit jätteskötsam under sjukdomsperioden, jag har inte tränat något men jag har ätit nyttigt, jag har tagit vitaminer och varit väldigt duktig. I min deppiga period hade jag med all säkerhet köpt en påse chips och ett choklad eftersom det är synd om mig när jag är sjuk (haha som en förkyld man) men inte denna gången. Ändå så fick jag denna "bestraffning"! En annan anledning till att jag såg f...

Igår var det sååå svårt att komma iväg till träningen! Jag var trött, barnen var gnälliga, jag hade pulsat i blötsnö med vagnen för att komma hem... allt var bara jobbigt! Av stressen hemma gick även mitt blodsocker snabbt upp och sen gick det snabbt ner vilket resulterar i huvudvärk. Men jag kom iväg och jag gjorde mina 30 minuter crosstrainer + 5 minuter på löpbandet. Men det var tufft! Det är tur att jag har Helena som min selfie-kompis så jag tar tag i mig själv så att jag kan skicka fotona till henne som bevis på min träning! Haha... men annars hade motivationen nog trytit redan och jag hade nog suttit hemma igår! Kroppen ska bara vänja sig vid lite nyttigare mat, mindre portioner och inte alla de där (snabba) kolhydraterna som håller en igång i vanliga fall. Kroppen måste hitta energi i den nyttigare maten och det kommer den ju att göra - den är bara van vid ett överflöd av dålig energi! Gick och la mig lite för sent igår och det känns i kroppen idag. I boken...

Som vanligt när man börjar träna så blev jag sjuk av alla bakterier som florerar på gymmet! Dunderförkylningen Allan slog till medan jag var hemma med barnen som hade feber från sitt vaccin. Huvudet var mos, näsan var täppt och allmäntillståndet var kasst! Helt plötsligt blev min träningsplanering hotad, jag skulle ju träna minst 30 minuter 3 gånger i veckan och skicka mina svettiga tränings-selfies till min kompis - vilket jag har gjort och jag har fått massa beröm som boostat min motivation. Men jag hade bara hunnit träna 2 gånger när förkylningen slog till. Jag visste ju att det antagligen skulle hända där i början men ville inte att första veckan skulle bli så. Om man lyssnat på radion på morgnarna så har de på i princip alla radiokanaler haft en träningsexpert som pratat om hur man ska lyckas med sitt nyårslöfte och det viktigaste är ATT INTE GE UPP! Jag valde ju att starta innan nyår för det skulle inte vara ett nyårslöfte - jag skulle lura det där nyårslöftet! H...

Jag har fortfarande inte kommit speciellt långt i boken men igår när jag läste om hur träning kunde öka kontakterna i hjärnan och då också öka prestandan och välmåendet så tänker jag på min sjukskrivning. Jag var så nedbruten och kände verkligen att jag hade nått gränsen. Utbrändhet och depression är de två orden att beskriva det hela med. Konstigt egentligen att bli utbränd när man är föräldraledig men det blev för mycket med allt som hände med Freja men också att ha tvillingar på 3-4 år som hade vissa behov samtidigt som Freja hade verkligen helt andra behov - och jag tror inte att jag hittade någon balans. Jag var tyngd med skuldkänslor för att jag på något sätt skulle vara ansvarig för att Freja fötts med sin diagnos (vad det nu än hade visat sig vara) och allt kändes så irreversibelt, vilket det ju är. Men jag kände att jag bar på allting själv, att jag inte riktigt hade någon att prata med för jag kunde inte heller prata om det för jag bara bröt ihop hela tiden. Jag ...

2017 var för det mesta skit. Fullt sjukskriven, Frejas MR, vänta på provsvaren så vi kunde få hennes diagnos, min egen operation, allmän utmattning i hela kroppen och hjärnan... det var mycket helt enkelt. Där var ju positiva saker också såklart som vår lediga dag på stora tjejernas födelsedag då vi hittade på något bara vi, husvagnssemestern (vem hade trott det?) och det största som var att Freja lärde sig att krypa. Krypningen har fört med sig så mycket gott, ett ökat intresse och utforskande från Frejas sida, hon kan krypa in i Stellas eller Klaras rum och vara med när de leker och stora tjejerna tycker att det är jättekul, vi slipper bära runt henne överallt för det räcker oftast med att vi kallar på henne så kommer hon självmant eller så kanske det rentav är så att hon följer oss i hasorna. Nu är det nytt år och nya utmaningar och vi hoppas att 2018 ska vara fyllt av glädje och hopp. Jag har fortfarande inte återhämtat mig helt så det är där jag tänkte börja. Redan i...

Jag hoppas detta tillhör ovanligheterna: http://www.sydsvenskan.se/asikter/jag-vagrar-anpassa-mig-efter-manligt-beteende-i-lopsparet-eller-pa-gymmet/ Jag har aldrig varit med om detta! Visst kommer det killar och frågar om man är färdig med maskinen/övningen men det gör jag med - det är ju inte på ett otrevligt sätt heller! Och om jag satt mig på en maskin som en kille pendlar mellan samtidigt som en annan maskin så brukar de bara finna sig i det! Istället för att fokusera på vad andra tycker och tänker om mitt tränande så tävlar jag i mitt huvud mot alla andra! Maxat tog jag 150kilo i benpress och smilade stort när andra som såg ut att vara starkare än mig tog mindre - oftast var det män för kvinnor är underrepresenterade på gymmen och framförallt på de tyngre maskinerna! Jag saknar verkligen träningen och hoppas kunna komma igång snart! Och med "snart" menar jag efter vi flyttat och kommit iordning! Vi kommer bo rätt nära ett skogsområde och där borde ju fi...

Jag har mått bättre på sistone och då har vi valt att ta tag i motionen! Vi var på banken i måndags och valde att promenera både dit och hem för att få lite motion! På vägen hem valde vi dessutom att gå in i ett skogsspår som vi aldrig gått i här hemmavid! Fullt med björnbär och MASSOR av vinbärssniglar! Jag hade aldrig sett vinbärssniglar innan vi flyttade hit men här verkar de fullkomligt frodas! Kan man tjäna något på att sälja dem? För vi kunde nog plockat några hundra! Hahaha... Dagen efter tog vi en runda, som vi gått tidigare, där vi stötte på en ensam häger! Vilket enormt vingspann de har! Vi kom inte så nära men vi gick förbi den två ggr och båda gångerna lyfte den! Vi blev dessutom jagade av änderna som antagligen matas av de som brukar promenera där i spåren! Helt plötsligt bara kom det fler och fler ur vassen och vi fick snabbt sätta barnen i vagnen och småspringa därifrån för det fanns nog ett 50-tal änder i just den dammen! Usch... Idag var vi ute jättelänge!...

Jag ville knappt skriva om det igår för ville ju inte jinxa det! Men igår var en riktigt bra dag! Jag var på jobbet tidigt och mådde väldigt bra hela dagen! Det var inte förrän jag skulle gå och sova som det var lite touch and go ifall jag skulle få behålla min multivitamin och min Omeprazol men det gick! Vaknade strax innan 4 inatt och fick gå upp och kissa (som vanligt) och sen när jag la mig igen så var jag både hungrig och hade ont i huvudet! Så fick gå upp igen och ta ett par fullkornsdigestive och en Panodil Zapp och sen tillbaks i säng igen men det låg och guppade i magen en stund innan jag till slut kunde slappna av och lite på att det skulle stanna i magen! Tog dock en bra stund sen innan jag somnade om! Imorse mådde jag riktigt dåligt och David är hemma med barnen så jag fick köra själv till min tid hos BM som var redan klockan 8 på morgonen! Men jag sa till henne nu att helst inga tider innan klockan 10 - har dock hjärt-UL inbokat till klockan 08.30 men efter de...