Förmågan att skambelägga andra
Älskar när det kommer sådana här artiklar:
Jag tycker fortfarande att det är helt otroligt att personer hela tiden ska anse sig "ha mer rätt" än andra. Varför ska du skambelägga andra? Du hade inte tyckt om att de gjorde så mot dig! Så nu ska jag försöka bemöta innehållet utan att skamma tillbaka!
För mig hade det känts väldigt konstigt att bara vara mitt mamma-jag precis som mitt tidigare jag-jag inte fanns. Mitt mamma-jag är såklart dominerande och styr majoriteten av tiden men emellanåt får mitt jag-jag chansen att komma fram även om mitt mamma-jag alltid är närvarande.
På jobbet är jag mest mitt jag-jag, den ambitiösa och presterande Johanna som tycker om att jobba snabbt, effektivt och noggrant, som tycker om att organisera och strukturera. Hemma är jag mest mitt mamma-jag som ska hämta och lämna barn på dagis, leka med barnen, pyssla med barnen, laga mat, tvätta konstanta berget med kläder, uppfostra barnen, hjälpa barnen att leta efter diverse saker som alltid försvinner spårlöst, underhålla barnen, ha mystid och myskvällar, städa, borsta tänder, duscha osv. Jag älskar att kunna vara båda mina jag.
Våra barn älskar att sova över hos mormor och morfar eller hos farmor eller hos faster och kusin. De tycker att det är ett äventyr när de får åka iväg och är väldigt trygga i sig själva. När vi till exempel skulle in till BB mitt i natten för att föda Freja så fick vi ta upp barnen och köra dem till deras faster - "wow ska vi till Sophie" tyckte de. De var jättenöjda och vinkade glatt "hejdå mamma och pappa" när vi lämnade över dem. Väldigt tacksamt såklart att de är så trygga och det kan såklart ha att göra med att de är tvillingar, fast Freja är också väldigt trygg i sig själv. Alla barn är inte lika och det finns de barn som har jättesvårt att sova hos andra så det måste såklart anpassas efter barnet/barnen.
Att lämna bort barnen över natten för oss handlar om att vi får tid att ta hand om vårt eget förhållande och att vi dessutom får en sovmorgon - som man ibland kan behöva för att ladda om batterierna. Nu är hon som skammat 23 år och har antagligen helt andra referenser än vad vi har men vi har nog inga vänner som lämnar bort barnen för att gå ut och festa - men vi är ju närmare 35 år och har redan gått igenom den perioden i våra liv, det skulle möjligtvis vara om man har vänner som gifter sig! ;)
Det är så lätt att skamma andra men faktum är att du vet ju aldrig vad som pågår i deras liv och du borde inte förutsätta att du vet bäst.
Comments
Post a Comment