Jämställdhetsprojektet

Just nu läser jag massor litteratur inför min nya rapport!

Det blir en del familjeforskning och just nu dök det upp något som jag bara måste beröra! Jag vill såklart att det ska vara lika lön för lika arbete oavsett kön - det är jämställdhet för mig i arbetslivet! Jag tror inte på att "utradera" kön så att vi alla blir "hen"! För mig blir det som att vi skapar ett tredje begrepp för att begreppet "hon" eller "kvinna" inte är tillräckligt bra! Är det inte bättre att lyfta fram de goda egenskaperna med båda könen och på den vägen visa att vi alla behövs för att samhället ska fungera!?

Män kan inte föda barn och få kvinnor klarar riktigt tungt konstruktionsarbete på ett bygge! Det är väl inget konstigt med det! Vi ÄR olika och vi är bra på olika saker! Ibland kan vi sitta på jobbet (kvinnodominerande och mest heterosexuella) och diskutera vissa egenskaper hos våra män och mycket är ju lika - precis lika lika som vi själva är olika våra män!

Jag utbildade mig till socionom (typiskt kvinnodominerande) men känner att jag lika gärna kunde läst till ingenjör (typiskt mansdominerande) för jag gillar ju sånt! Vad var det som gjorde att jag valde att bli socionom? Helt ärligt så var det EN sak jag ville jobba med där studievägledaren sa att det var den utbildningen jag skulle läsa! Såhär i efterhand vet jag att det inte alls var så och jag kommer inte kunna arbeta med det som var mitt mål - lurad! Skulle blivit ingenjör istället helt enkelt! ;)

I litteraturen jag läser nu diskuteras jämställdhet i hemmet och familjen! Ca 2 % av männen uppskattas ta ut mer än 6 månaders föräldraledighet och dela någorlunda lika med sin partner! Dessa män uppskattas vara välutbildade men utan ambitioner på större karriärer samtidigt som de värderar familjen och barnen högt! God gemensam ekonomi och stor flexibilitet i arbetet anges också som utmärkande!

Min sambo är en av dessa män! Vi har nästan tagit ut lika mycket föräldraledighet - jag har tagit lite mer men jag var också hemma själv i 2 månader precis i början innan vi var hemma tillsammans och efter det min sambo själv och sen jag själv igen innan barnen började dagis! Han tillhör dock inte de högutbildade, har nästan ingen flexibilitet i arbetet och vi har väl inte världens bästa ekonomi men vi försöker vara duktiga och spara osv.

Jag tror vårt "jämställda" familjeliv inte handlar så mycket om strävan efter jämställdhet utan kanske mer om omständigheter! Vi är de vi är och detta funkar för oss! Jag var ju nästan sjukskriven hela graviditeten så jag saknade vuxet utbyte redan innan barnen föddes så för oss blev det naturligt att jag gick tillbaka till arbetet tidigt men ändå hade en period hemma till innan barnen började dagis! Vi fördelade rätt så lika utan tanke på att det skulle vara jämställt utan mer att det skulle funka för oss!

Ett problem med att man måste "ge" varandra dagar ifall man inte tänker dela lika kan uppstå för ensamstående! Jag pratade med en tjej som var ensamstående och som inte hade så bra relation till pappan! Det närmade sig slutet för hennes föräldradagar och han ville inte vara föräldraledig men ville inte heller föra över dagar till henne! Hur löser man sånt? Det blir ju inte jämställt utan pappan hamnar ju i en oerhörd maktposition! Jag kan förstå att dagarna delas lika över båda föräldrar när dessa bor i samma hushåll eller har helt delad vårdnad (barnet bor lika tid hos båda föräldrarna) men om en förälder har barnet boende hos sig majoriteten av tiden borde väl föräldradagarna spegla denna fördelning!?

Det kan ju självklart bli fel åt andra hållet också! Ett svårt problem att komma åt som ger nästan all makt åt en av föräldrarna hur man än gör! :/